Svaret se tweet
— Magnus Sälgö (@salgo60) December 23, 2018
Funderingar/Frågor jag har kring #LIBRISXL
- hur kommunicerar man med projektet och får spårbar status och även kunna se vad som finns i backloggen. Att bara få ett nej detta ligger utanför projektet kan vara en stor hjälp för att förstå vad som går och inte går att göra
- exempel
- fråga 11 sep 2018 som väntar svar T200067 - Hur sätter vi upp en endpoint till LIBRIS XL ==>
- Att vi skulle kunna jämföra kvalitet Wikidata <-> Libris jmf Wikidata <-> Nobelprize.org något som LIBRIS idag är osäker på....
- fråga 10 jun 2018 VIAF <-> LIBRIS URI finns plan att VIAF stödjer LIBRIS och isåfall när
- Wikidata har en del verktyg som bör uppdateras då vi kan även hämta LIBRIS-URI från viaf.org ==> snabbare höja kvaliten
- Skall data tvättas och bättre landningssidor skapas krävs enormt mycket mer kommunikation plus att vissa saker även måste koordineras mellan flera intressenter LIBRIS/Wikidata/Riksarkivet/RAÄ.... särskilt om vi ser nya möjligheter att knyta ihop kulturarvet se tweet
- se feedback 2018-03 där problemet med dubbletter etc togs upp och bristen på bra landningssidor.
- när jag kopplat ihop Riksarkivet SBL med Wikidata har vi fler personer med VIAF än LIBRIS nummer ==> det kanske kan vara en ingång till att SBL börjar länka till LIBRIS (något jag pratat med Åsa Karlsson om) se blog
- Tittar vi på erfarenheter då vi jämför Wikidata med Nobelprize.org (länk) finns dels tekniska skillnader att Nobelprize inte hanterar olika kalender (julianska/gregorianska) jag gissar att LIBRIS XL har samma problem?
men även rena data fel --> Nobelprize.org har inga källor, Wikidata kan ha massa med källor men det är svårt att förstå kvaliten på källorna....
dvs. kopplar vi ihop oss så behövs aktiviteter för att göra data bättre och fundera över vilka ändringar som bör göras eller inte kommer göras men även avgränsa vad som görs och inte görs....
på swib18 pratade Mia Ridge det om att "släppa" in andra att ändra i "vårt" data.
Jag pratade efter hennes session med honom att börjar man fundera på det så bör man titta på hur Wikipedia är uppbyggd. Dom har en hel del bra funktioner som är exemplariska då man "öppnar upp" ett system
- man kan se äldre versioner
- man kan enkelt rulla tillbaka en ändring
- man kan jmf versioner över tid
- wikipedia jobbar med maskin inlärning för att hitta mönster av vandalisering
- Wikipedia har idag ca. 100 000 sidor som länkar Libris men ingen landningssida finns hos LIBRIS för en författare.... det påpekades 2018-03, men även i LIBRIS diskussionsgruppen ett halv år senare då jag fick svar att inget sådant user case finns.
Eftersom ingen backlog finns synlig så vet vi inte om planer finns eller inte se länk.... jag har även tagit upp om behovet av engelska menyer etc...
- 27 november presenterades på Wikicite LIBRIS <-> Wikidata projektet länk. Om detta data importeras och det skall finnas ett mervärde antar jag att ändringar mellan dataseten bör uppdateras ==> att det måste finnas spårbarhet vad som görs, när det görs och av vem.
Eftersom det kan bli 700 000 poster bör det finnas tydliga tankar på ändringshantering, visioner och rutiner. Kommer LIBRIS att underhålla och länka detta data till ämnen?!? Kommer Wikidata koppla ihop böcker med ämnen??
Vi ser tyvärr för många gånger att data importeras till Wikidata och sedan händer inget mer. Min tolkning är att ingen känner ansvar för datat och tydliga visioner om att skapa länkade data saknas plus att Wikidata är en väldigt "spretig" community där folk bidrager men ofta saknas en övergripande plan ==> det kan saknas konsensus och evighetsdiskussioner uppstår ....
Kommunikations behovet skiljer avsevärt då man går från att t.ex. ladda upp bilder på Wikicommons till att skapa ett mervärde med länkad data.... min förståelse idag är att stor osäkerhet råder hur böcker skall hanteras i Wikipedia/Wikidata och jag ser inte mycket skrivet hur visionen är att ett länkat bibiliotekssystem skall fungera.
* Kommer LIBRIS att importera CC0 data från Wikidata om personer/platser etc...? och kunna visa kartor eller i vilken riktning rör sig projektet
* Skall Wikidata innehålla bara innehålla ett minimalt "bok" objekt och vill man lära sig mer om böcker och kopplingar till platser personer handlingen recensioner så är det LIBRIS XL
Min tro är att Hackathon etc. är bra MEN skall riktiga ändringar göras behövs nedskrivna planer/visioner och att det drivs professionellt. Jag var själv med och vann ett hackathon med en länkad data vision 2016 se mymuseumapp.blogspot.com men där tog det stopp - Den tendens jag ser med svenska kulturarvet är att vi fastnat i ett mönster att duplicera saker och ting dvs.
- bilder från Nationalmuseet importeras till Wikicommons och uppdateras där
- poster i en databas kopieras över till Wikidata etc...
det är ett bra mönster för en omogen community det som behövs är att vi tar ett nytt steg och går från att donera data till att blir partner dvs. jag tar ansvar för mitt data och dess kvalite och jobbar med att koppla ihop detta data med andra.....
Både på #Wikicite i USA i veckan och på SWIB18 och på #GNDCon pratades det i dessa termer av många
Från presentation i New York tweet / meetups
- Jag pratade lite med Barbara Fischer på SWIB18 och där finns tankar på att öppna upp "Normdaten" och jag förstår att hon är intresserad att se mer av det jag pekade på i min blog "Kan Wikidata vara en brygga mellan LIBRIS och ????" och att det kommer att bli ett möte 3 december
==> om detta steg skall tas så bör vi hitta former/verktyg att detta görs i en kontrollerad form
- på SWIB18 gjordes en översikt av status av OCLC Karen SmithYoshimura @KarenS_Y hon pekade på att Wikidata är en snabbt växande del se tweet och ett av hindren var kommunikation för att lyckas dvs. samma frågeställning hur kommunicerar vi och lär av varandra
- på SWIB18 pratade även Mia Ridge @mia_out om olika mönster hur nya former av "sammarbete" blir möjliga pga av tekniken....
Idag är min erfarenhet av 2 års kopplande av Wikidata till externa intressenter som Riksarkivet, SCB etc. att
- inga ger mig spårbarhet i bästa fall så funderar man över det se tweet Riksarkivet
- inga ger mig tillgång till en produkt backlog dvs. så jag vet vad som görs eller inte
- Till Riksarkivet skickas det in frågor (se ) sedan svarar dom inte. Det var tom med så galet att förra sommaren hade Riksarkivet ett driftsproblem och ringde upp mig och nämnde att dom mottagit fråga T200042 men sedan har jag inte hört mer....
dvs. trovärdigheten för att något skall hända är mycket låg....
Nedan snygg modell hur trovärdighet är klistret som gör att saker händer dvs. motiverar något att gratis jobba med någons data.....
- Idag tycker jag diskussionsytan hos LIBRIS XL fungerar enormt bra dock ser jag
- att den ytan känns mer för bibliotekspersoner som vill debattera fel/möjligheter med LIBRIS XL
- att det kanske skulle sättas upp en liknande yta för innehållsmässiga frågor och frågor om auktoritetsdata....
- Skall större aktiviteter drivas så rekommenderar jag att titta på en gratis programvara som Facebook har och som körs av Wikidata som heter Phabricator där man har publika backlogs och enkelt kan kommentera se den yta jag satt upp wmse-riksarkivet-tora
se även tweet och länkar längst ned på denna sida
- LIBRIS XL har skapats med ambitionen att det finns nya möjligheter.
Fråga: hur ser ni processen för att att utveckla länkad data i Sverige?
Idag saknar jag visioner. Många institutioner pratar fortfarande om LIBRIS och inte LIBRIS XL. Det är sällan man hör någon pratar om en vision med länkad data
- min tro är att LIBRIS skulle kunna bli den kraft som gör att vi blir av med alla SILOS men det krävs att kunskap om LIBRIS XL länkad data sprids och diskussions ytor skapas hur olika domäner skall beskrivas
- Hur ser ni eran roll idag och om 5 år?
I projektet med Wikidata så kommer en påse data till Wikidata med metadata om böcker i BIBFrame format.
I detta data finns idag ofta kopplingar till auktoritetsdata. Det jag tror ger mervärde är då böcker kopplas till ämnen som länkat data.....
I detta projekt kommer datat att finnas i LIBRIS XL och sedan i Wikidata har ni för avsikt att koppla ert data till ämnen och är det sedan något som Wikidata kan dra nytta eller förväntar ni att Wikidata lever sitt eget liv?
- Exempel på nya möjligheter där Wikidata /Wikipedia försöker knyta ihop lite bångstyriga institutioners begrepp
Nu skapar vi i #Wikidata en struktur för Sveriges församlingar med kopplingar till #Riksarkivet och SCB i min länkade värld så skall alla dessa församlingar kunna vara ett Koncept i #LibrisXL idag finns inte detta utan det blir namnsökning ex. Söderala
jag ser även möjligheten att kunna koppla ihop detta med ex. Bygdeband och deras dokumentation eller RAÄ och hur de beskriver kyrkor
- vem driver detta "konceptuella" möte och vilken roll vill projektet LIBRIS XL ta?
en aktiv eller passiv. Jmf Niklas Lindström, Kungliga biblioteket 2014 vid 40 min som pratar om vikten av kommunikation vilket jag tror är ett måste
* Projektstädyta
* Wikipedia projekt
* Projektplats Phabricator
- FYI Att ha en datadriven approach skapar nya möjligheter. Genom att uppdatera Svenska Församlingar med årtal och koordinater ==>
- att personer som Riksarkivet SBL Svenskt biografiskt lexikon anger med födelseförsamling se blog kan visas på en karta
- att eftersom dessa församlingar ligger i Wikidata kan vi även införa konsistensregler och visa upp "tidskorrekta" församlingsnamn som var aktuellt då en person föddes i församlingen ==> ökar kvaliten
- Vi har även hjälpt Family Search en amerikansk släktforskarsite att i en Wikimall bara ange att denna sida är samma som Riksarkivets NAD register för den församlingen ==> att vi automatiskt med Wikidata skapar länkar enligt nedan
- skapar länkar till Open Street Map var församlingen ligger
- visar SCB församlingskartor
- Kopplar till Riksarkivets SVAR register
- Skulle LIBRIS XL haft som ämnesord alla svenska församlingar så skulle vi kunnat länkat LIBRIS och visa upp böcker med den församlingen som ämnesområde....
- Skulle RAÄ använda samma begrepp så skulle vi kunna visa upp den litteratur dom har för en församling/kyrkor etc... etc...
se vidare T201404
En grundbult i att lyckas är kommunikation och hitta bra verktyg både för tekniska frågor och för konceptuella kopplingar
- Agilt produktledarskap se video
- Öppna projektytor som Phabricator se Wikidata backlog / tweet , lista med senaste aktiviteter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar